Låttips: Xanopticon - Indec

Xanopticon är verkligen inte något som vem som helst som inte är någorlunda inlyssnad på experimentell eller lite svårare elektronisk musik kommer förstå sig på.. Genren den här killen producerar musik inom klassas som breakcore. Väldigt snabba invecklade trumrytmer som många säkerligen skulle tycka bara vara rena oljudet. Ibland förstår jag inte riktigt varför jag själv dras till den här musiken, men jag antar att det är för att det är spännande och annorlunda, men det är väll också här jag drar min gräns för hur extrem musiken får vara för att jag ska tycka om de. Det stora problemet rent generellt med breakcoreproducenter tycker jag är att det oftats läggs för mycket fokus på det mörka och det hårda. Denna låt är till stor del ganska hård, men i bakrunden flyter en ganska lugnande atmosfär.

Låttips: Autechre - Pen Expers

Autechre är en av min och Marcus favoritartister och inspirerade oss till att det namnet vi har på bloggen. Vi tänkte främt på låten "Cipater", men väldigt många av deras låtar kan beskrivas på samma sätt. Pen Expers är en av dem. Det är hårt blandat med mjukt, och som alltid när det gäller Rob & Sean så blir det aldrig tråkigt, det är en väldigt bra utveckling i låten.

Balmorhea - Truth

Avviker lite från de huvudsakliga genrerna vi postat inom hittils och går ifrån det elektroniska. Violin,Slagverk,piano,bas är vad det bjuds på. Nån slags modern klassisk musik altså. En låt som berör om du ger den sina 7 minuter. Bjuder även på en remix från Helios. Båda är helt ljuvliga . Helios har gjort en ganska rejäl omrenovering av den, vilket är intressant. Vilken gillar du bäst?

Album: Vytear - Breaks

Albumet "Breaks" av den otroligt underskattade artisten Vytear sammanfattas rätt bra i titeln. Det är mycket breaks, mycket glitchiga breaks. Det är dock också väldigt mycket lekfulla (och konstiga) melodier och ljud på den här plattan. Vytear lyckas skapa en unik stil och jag kan påstå att jag aldrig hört något liknande förut. Hans låtar blir aldrig tråkiga, de ändras ständigt då nya melodier och breaks kommer in.

Breaks är glitchigt, snabbt och sjukt bra. Det finns inga höjdpunkter på plattan, alla låtar har sin egen charm och jag tänker därför bara länka till själva albumet.

Spotify-länk: Vytear – Breaks

Låttips: Venetian Snares - Szamar Madar

Rossz Csillag Alatt Születtet av Venetian Snares är ett av de bästa album jag någonsin haft nöjet att lyssna på, och utan tvekan det bästa breakcorealbumet. Aaron Funk (vilket är Venetian Snares riktiga namn) blandar vackra stråkar och operaröster med snabba breakcorebeats. Szamar Madar är en av mina favoritlåtar från plattan. En skön stråkmelodi blandas med helt stööörda trummor. Droppet vid 2:35 är bland det sjukaste jag hört. Lyssna, njut och bli mindfucked, allt på samma gång.

Album: Yasume - Where We're From The Birds Sing A Pretty Song

Albumtiteln säger egentligen allt. Fåglarna måste verkligen sjunga vackert därifrån de kommer. Yasume är en duo som består av Xela (John Twells) och Longreybeam (Gabriel Morey) och efter detta album som är det enda album de skapade tillsammans slutade denna duo existera helt, vilket är väldigt synd, då musiken är ljuvlig, minst sagt. Albumet släpptes 2003 på bolaget City Centre Offices.

Detta album har växt väldigt mycket på mig. Jag hade mina favoritlåtar först och tyckte några av dem stack ut mer än de andra, men oj vad fel jag hade. Alla 8 låtarna på detta album är mer eller mindre små mästerverk. Atmosfären är ljus och lugnande och  inbäddade i sprakiga och klickande beats ligger dessa himmelskt vackra och lugnande melodierna, likt vacker sjungande fågelsång.


Spotify: http://open.spotify.com/album/4MGUMGDp8eF7s9BbjXkoOb

Låttips: Secede - Born In A Tropical Swamp (Kettel Remix)

Secede och Kettel hör till mina absoluta favoritproducenter. Båda är väldigt talangfulla. De remixar gärna varandras låtar också. Här har Kettel gett sig på den ganska tillbakalutande låten Born In A Tropical Swamp från det mästerliga albumet Tryshasla och speedat upp den aningen och slängt in lite acid, som känns som ett typiskt igenkänningstecken för Kettel. Att remixa en bra låt är inte alltid lätt, men Kettel lyckas bra då han behåller intressanta delar av originalet men ändå gör den till sin egen. Han har även släng in en helt egen melodi som kommer mot slutet av låten. En mycket upplyftande och  melodiös låt.